Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

25 april 2024

Blödande hjärtan av Elly Griffiths

Blödande hjärtan av Elly Griffiths är tredje fristående delen i serien om polisinspektör Harbinder Kaur, efter Främlingen och Mordkonsulten. Modernista

Kriminalaren Cassie Fitzgerald har en fruktansvärd hemlighet som hon gjort allt för att förtränga: en hemlighet som involverar en klasskamrats död under skoltiden.
Trettio år senare är Cassie lyckligt gift och älskar sitt jobb på polisen. Men så övertalas hon av sin man att gå på en skolträff där hon återser sina gamla klasskamrater från väl ansedda Manor Park – och innan festen är slut hittas en av deltagarna, Garfield Rice, högprofilerad riksdagsman för Torypartiet, död på toaletten.
Man misstänker en drogöverdos, och utredningen som leds av Cassies chef Harbinder Kaur följs av alla tidningar. Men Cassie kan inte komma ifrån känslan att någon av hennes gamla klasskamrater kan vara skyldiga.

   "Som ung kvinna fick jag sannerligen min beskärda del av busvisslingar, om än aldrig det slags ganska hotfulla uppmärksamhet jag ofta fick i England, men när jag blev äldre blev jag mer bekvämt osynlig. Nu, när jag nästan var fyrtio, sminkade jag mig aldrig och bodde i jeans och träningsskor. Jag gjorde rätt stora ansträngningar för återträffen. Jeans och träningsskor förstås, men de bästa, och en grön sidentopp. Föga förvånande hade mamma en full sminkväska i sitt medicinskåp, men när jag försökte lägga på eyeliner körde jag penseln i ögat. Rouge fick mig att se ut som en clown och mammas gamla läppstift var för mörkt och fick mig att se ut som en vålnad." (sid 45)

24 april 2024

Byrackan av Virginia Woolf

Byrackan (Gypsy, the Mongrel) av Virginia Woolf  är en av hennes senare noveller. Woolf var en varm hundvän och skrev en hel del om sina hundar, bland annat denna novell om en riktig byracka som en dag klev in i hennes liv. Ett antal personer diskuterar sina hundars drag och natur - om de verkligen talar om hundar?  Översättning av Margareta Ekström.

"Och en dag försökte vi skoja med henne. Vi gav henne ett plommon med kärna i. Vad kommer hon att ta sig till med det? undrade vi. Kan ni tro det, för att inte såra oss tog hon plommodet i munnen, och så, när ho trodde att vi inte såg, släppte hon ner kärnan i sin vattenskål och kom tillbaka med viftande svans. Det var som om hon sa: 'Där lurade jag er allt!'" (sid 16)

Novellresan 2024 hos Ugglan.
April: Djurriket.

Den talangfulle Mr Ripley av Patricia Highsmith

Den talangfulle Mr Ripley av Patricia Highsmith Modernista.
Tom Ripley är en ung, framgångslysten man – föräldralös från fem års ålder och uppfostrad av en elak faster – som försöker lämna sitt förflutna bakom sig. Nyligen anländ till Manhattan möter han en välbärgad industriman som anlitar honom för att hämta hem hans playboy till son, Dickie Greenleaf, från en kringdrivande tillvaro i Italien. Ripleys fascination för Dickies sorglösa livsstil stegras snart till besatthet när Dickies ambivalenta känslor för den charmiga, kreativa Marge väcker hans ursinne. Ripley påbörjar ett dödligt spel.

Den talangfulle Mr Ripley (The Talented Mr Ripley 1955) är en oförglömlig introduktion till Patricia Highsmiths berömda karaktär: den slipade Mr Ripley, som alltid lyckas undkomma rättvisan. Romanen har flera gånger adapterats för vita duken – mest känd är filmen från 1999 med Matt Damon i rollen som Tom Ripley.

Highsmith värderas högt av litteraturhistorien för debutromanen Främlingar på ett tåg och den lesbiska kärleksromanen Carol. I april 2024 har den nya Netflix-serien Ripley premiär, baserad på böckerna om Tom Ripley.

    "De skakade hand, klappade varandra på axeln och lovade att skicka vykort. Sedan gav sig Paul iväg.
    Bobs gäng skulle antagligen stanna ända till sista minuten, tänkte han. Så gjorde han plötsligt helt om och sprang uppför en smal stegliknande trappa. Högst upp hejdades han av en grov kedja med en skylt där det stod TURISTKLASS. Men säkert hade man ingenting emot att en förstaklasspassagerare gick in i turistklass, tänkte han. Han stod inte ut med att möta Bobs gäng en gång till. Han hade betalt Bob en halv månads hyra och gett honom en snygg skjorta och slips som avskedspresent. Vad kunde han mer begära? 
    Båten hade redan satt sig i rörelse innan Tom vågade gå ner till hytten igen. Han gick försiktigt in i hytten. Tom. Det pryd- liga blå sängöverkastet var slätt igen. Askkopparna var rena. Det fanns inget som tydde på att någon hade varit där. Tom drog leende en suck av lättnad
." (sid 34)